Loppan har fått en rysk, delbar docka, som Lillebror gärna leker fascinerat med. Vi öppnar, tar ut, plockar i, stänger – trollar helt enkelt. Varje gång dockan blir komplett kastar han med blicken åt sidorna och undrar var de andra, mindre dockorna tagit vägen. Varje gång. Nu har han och jag metodiskt sysselsatt oss med detta en halvtimme, och han förstår fortfarande inte.
Vem behöver lösa världsproblem när man har en matrjosjka!?
Andra bloggar om: rysk docka, matrjosjka, förstånd
1 kommentar:
Åh, jag vill också ha en! Jag minns dem från när jag var liten hos mormor. Tror dock att hennes Matrjosjka saknade x antal dockor.
Skicka en kommentar