Netscan och föreläsningen Internet som "riskmiljö" för barn och unga

Alla företeelser man ställs inför som förälder försöker man göra sitt allra bästa för att få grepp om, för att på bästa sätt kunna stötta sina barn. Deras internetvanor är inget undantag.

Tillsammans med ca 100 andra Ystadföräldrar gick jag tidigare i veckan till en föreläsning med Mats Andersson från Netscan, vilken syftade till att informera om barns och ungas vanor på nätet, och hur vi kan skydda dem mot eventuella kränkningar.

Jag förfasades över såväl föreläsningsmetod som Mats uråldrigt unkna genustänk, och tanken på att han även föreläser för elever, "flera tusen i veckan", gör mig smått mörkrädd. Syftet är säkert gott, men föreläsningen ger oss föräldrar en ytterst snäv bild av internet: "det lurar en pedofil eller sexförbrytare bakom varje hörna". Jag slogs framför allt av bristen på forskning och statistik, som faktiskt finns idag.

Onyanserade skräckscenarion avlöste varandra, det ena värre än det andra, i ett rasande tempo som inte gav utrymme för någon som helst reflektion eller problematiserande frågor: Föräldrar skakade på huvudet och lät så klart chockade. Skåpsgamla könsstereotyper kastades till höger och vänster: Modelldrömmar för tjejer och fotbollsfrenesi för killar. "Gärna könsseparerat vid elevföreläsningar", menade han, svepte om sig offerkoftan och sa att han "önskade att han kunde blanda tjejer och killar lite mer, men det är så stor skillnad. Man måste nästan vara född till tjej för att förstå denna glamour och detta glitter."

Drygt fem minuter ägnades dessutom åt en genomgång av skillnaden mellan mäns och kvinnors hjärnor. Återgivningen var väl tänkt att vara humoristisk, men saknade helt förankring i föreläsningen och paketerades dessutom med en uråldrig genussyn som fick mig att gå ut i kapprummet för att hämta sans och lugn. Återgivningen är inte ens hans egen, utan förmodligen tagen rakt av från amerikanske äktenskapsföreläsaren Mark Gungor.

Vi behöver dialog och nyansering – inte rädsla och oro. 
Vi behöver göra korrekta riskbedömningar – inte bara få alla "worst cases" slängda i famnen. 

Varför fokuserar vi t ex inte mer på exempelvis ytligheten och bekräftelsebehoven i dagens samhälle, och vilka konsekvenser det ger? Det är problematiskt att isolera nätet som farozon, när fokus egentligen behöver ligga på t ex värdegrund och etik.

Självklart är det viktigt att vi föräldrar engagerar oss i våra barn och deras tillvaro, var de än befinner sig, men det räcker inte med välvilja och skräckscenarion.

Ta gärna del av de länkar som jag bifogat nedan. De ger lite mer kött på benen.


Länkar:
• Ett av flera blogginlägg av Elza Dunkels, lärarutbildare och forskare vid Umeå universitet, feb 2013
• Elza Dunkels kommenterar sin medverkan i SVTs Debatt, mars 2013
• Gästblogginlägg på ovan nämnda hemsida, Lena Ydrefelt
• Artikel från Sydsvenska Dagbladet
• Blogginlägg, privatperson som reflekterat efter föreläsning

Om klimatstrutsar – ett vredesutbrott #KlimatVardag

Artiklarna om växthusgaserna och klimatförändringarna avlöser varandra i media, så det är svårt att undgå dem. Läser du texter som denna eller denna (och för all del kritiken också) för att lära mer och kanske vara med och påverka ett litet steg i taget, eller säger du "usch så hemskt" och sticker sedan huvudet i sanden? Kanske kniper du ihop ögonen och generaliserar klimatförändringarna som enbart naturligt cykliska?

Klimatfrågan är den enda samhällsfråga där jag uppriktigt kan känna att jag vill kategorisera människor, och det skäms jag för. Att placera i fack är trångsynt, men jag är förbannad. Och när man är förbannad är man inte särdeles rationell. Jag är förbannad mig själv, mina medmänniskor och på lama politiker. Och det är jag så klart inte ensam om.

Grejen är dock den att de flesta i min omgivning tycker som jag: De tycker forskningsresultaten (ca 98% av forskarna är överens om det mänskliga ansvaret för klimatförändringarna) känns obehagliga och hemska. Majoriteten väljer dock att fortsätta sitt liv med invanda klimat-ovanor (köttet, maten, bilen, flyget, energin):

Inte ska jag väl behöva säga upp delar av min välfärd för att bidra till en bättre värld? 
Detta ska väl i alla fall regeringen och "de där i Rio" ta ansvar för och besluta om först, innan jag ska behöva ta ställning?

Till syvende och sist kan jag ändå bara ta ansvar för min egen familjs vanor och ovanor. Jag kan bara välja åt mig själv och ska inte döma andra. Men hur freakin' lätt är det, när det gäller förutsättningarna för hela fucking planeten!?

Pannkakor med kokosmjöl

Idag testade vi att steka pannkakor på nytt sätt. En del av vetemjölet ersattes med kokosmjöl, som innehåller 61% fibrer, väldigt lite kolhydrater och 0% gluten.

Resultatet blev bra tyckte jag. Man känner att det smakar lite annorlunda, men Loppan sa inte ett pip, och hon är pannkaksfreaket här hemma.

Och mättare blir man, så klart!

Bönpesto

På baksidan av en förpackning torkade bönor hittade jag ett recept på bönpesto. Den blev fantastiskt god! Receptet har jag modifierat något.

Jag ser hur många användningsområden som helst: Till ugnsbakade grönsaker, grillat, på smörgås eller crostini eller som dippsås.

2-3 dl valfria bönor (skölj väl, om du använder bönor på burk)
1 dl riven parmesan
2 vitlöksklyftor (rivna)
1-2 krukor basilika
1 näve färsk spenat (kan uteslutas, då räcker 1 kruka basilika)
ca 1 dl oliv- eller rapsolja (jag väljer raps)
1 citron (saften)
salt och peppar

Kör alltsammans ordentligt med stavmixern och reglera konsistensen med mängden olja (ofta tar jag mer än angiven mängd olja). Smaka av med salt och peppar.

Tänk på klimatet och ät mer bön- och baljväxter och mindre kött.

Evighetsdiskussionen närodlat v/s ekologiskt #KlimatVardag

Det behövs ingen djupare förkovring för att upptäcka evighetsdiskussionen mellan närodlat och ekologiskt. Man vill ju ta ställning, ställa sig i en hörna och rita lagflaggor tillsammans, liksom. Det hör väl lite till mänsklighetens natur; att vilja kategorisera omgivningen för att göra den mer hanterbar.

Jag fick en fråga av min vän Lisa – en fråga som är väldigt representativ och som kan användas som utgångspunkt: "Ska jag välja svensk blomkål eller belgisk, ekologisk?"

Mitt spontana svar var "svensk", men efter att ha läst lite (både fakta och åsikter) inser jag att man måste tänka ur flera aspekter än så. När det gäller total miljöpåverkan står transportkostnaderna för en väldigt liten del av de totala utsläppen, vilket betyder att det egentligen är bättre för klimatet att välja ekologiska varor, även om de är importerade. Hur varan är producerad är viktigare än var. Lotta Brinck, matjournalist och dietist, skriver om sin åsikt. Läs gärna!

En brasklapp, dock: Klimatvinsten med min ack så fint ekologiska varukorg slukas lätt av bilresan till butiken.

Motiven för att köpa närproducerat (lokalt eller svenskt) kan också vara goda: Man vill vara med och stötta det lokala näringslivet. Väljer man närodlat får man dessutom ofta produkterna när de är som bäst, både i säsong och i mognadsprocess. Två viktiga faktorer.

Sedan har vi produktionssättet: En frilandsodlad grönsak är så klart mer klimatsmart än en drivhusodlad motsvarighet. Den sistnämnda kräver stora mängder fossila bränsle vid uppvärmningen. Växthus uppvärmda med fjärrvärme är bra, men hur vet jag det när jag står i butiken och ska välja?

Jag vill här belysa de olika synsätten eftersom jag själv inte riktigt vet på vilken fot jag ska stå. Jag har börjat staka ut en miljövänligare väg för mig och familjen när det gäller maten, men vi tar det ett steg i taget. Min största ambition är att faktiskt koppla bort "autopiloten" och försöka läsa på och bilda mig en uppfattning. Förhoppningsvis kan jag också skapa både nyfikenhet och diskussion, och alla åsikter är välkomna, både här eller när vi ses!

Chokladbollar utan socker

Vi försöker tämja blodsockerkurvorna här hemma och jag tycker det går ganska bra. Att kunna röra ihop chokladbollar som inte innehåller socker och som är en lyxig och hyfsat nyttig komplettering till eftermiddagsfrukten känns kul. Smörgås- och flingkonceptet står mig upp i halsen! Så fick jag det sagt.

Receptet är Ulrika Hoffers, som skrivit boken Råsmart familj och driver sajten med samma namn.

Jag valde den mindre mängden kakao, men den större kan med fördel användas för en mer vuxen smak. Kanske kan man då komplettera med chili eller kardemumma och inte rulla i kokos? Då blir det lite tryffel-stuk på dem.

Fler cykelturer viktigare än cykelhjälm #KlimatVardag

En av lärdomarna från lördagens föreläsningar kom från en representant från Region Skåne. Han pratade om vikten av att välja cykeln framför bilen vid korta sträckor under 5 km, både ur klimat- och olyckssynpunkt, och visade olycksstatistik för biltrafiken. Han sa något som jag fastnade för:

Det är betydligt viktigare, sett till antalet olyckor, att cykla mer (och ställa bilen) än att börja använda cykelhjälm.

Antalet olyckor skulle minska betydligt mycket mer om fler valde att cykla, än om hjälmlösa skulle förse sig med hjälm.

Hjälmivrare har självklart ett gott syfte, ingen skugga över dem, men detta var en ny vinkel för mig.

Inspiration på kors och tvärs

En givande dag avslutas med kall öl och gott från grillen.

Dagens storträff i projektet KlimatVardag gav mycket inspiration, som jag återkommer till.

Här hemma är ingen helgdag riktigt komplett förrän jag tagit en liten strövtur i trädgården runt huset för att kolla "status och utveckling". Idag spanade jag efter ytor att odla lite grönsaker på. Jag tänker japanska bladgrönsaker och blomsterbönor. Har någon tips och erfarenheter att dela med sig av?

Los Angeles förbjuder plastpåsar #KlimatVardag

Ännu ett steg i rätt riktning, läser jag, när Los Angeles nu inför förbud mot platspåsar i matbutiker. San Fransisco var först, sedan kom Paris. Kina har redan ett förbud mot tunna plastpåsar, och länder som Bangladesh, Uganda, Kenya och Zanzibar har sedan tidigare restriktioner när det gäller plastpåsar. Men i Sverige verkar inga sådana planer finnas.

När man ser de hiskeliga bilderna från våra hav, med gigantiska, flytande öar av plast (till stor del plastpåsar och plastflaskor) kan ändå tankesteget till matbutiken en tisdagseftermiddag med stress och hungriga barn kännas lång. Då kanske en siffra kan bidra som väckarklocka: Världen antas förbruka cirka 1000 miljarder plastpåsar per år. Varje påse används i genomsnitt tolv minuter och bara var tredje plastpåse återvinns. Plastframställningen i sig ger enligt experterna inga stora växthusgasutsläpp om den hanteras rätt och kan återvinnas, men förpackningsindustrin måste se till att plasten verkligen går att källsortera.

I Sverige gör vi av med nästan två miljoner plastpåsar, per dag. Vet hur många plastpåsar du köper i matbutiken per år? Eller du har redan gjort ett plastfritt val och tar med dig egna påsar? Ifall du köper plastpåsar, så återvinn dem!

En av flera goda plastpåsersättare som finns på marknaden är Malmöbaserade företaget ABOBs snygga och slitstarka påsar, som tillverkas rättvist och miljömedvetet, kan tvättas i 30 grader och slängas i plaståtervinningen när de slitits ut. Jag rekommenderar dem för att jag verkligen gillar dem! Dessutom blir jag glad av dem när jag utför den icke så lustfyllda men nödvändiga storhandlingen.

Morotsbiffar med matigt mos #KlimatVardag

Med mina mått mätt har det verkligen skett en matförändring här hemma, i alla fall när det gäller matsvinn och säsongsanpassad kost. Jag blir för det första otroligt peppad när jag lyckas svänga ihop nya rätter av diverse rester – det är en tankesätt jag inte lyckats så bra med tidigare. För det andra tycker jag det är lättare än förväntat att anpassa matsedeln mer efter säsongen. Vi lever efter devisen ett steg i taget, för gudarna ska veta att valen kring vad som faktiskt är klimatsmart mat kan vara svåra, när man betänker alla faktorer i framställnings- och transportleden.

Gårdagens middag blev en riktig kylskåps- och frysrensing: morötter på upphällningen, riven ost från frysen, frusna ärtor i en glömd påse längst in och en stackars rödlök som nästan börjat gro i grönsakslådan. Detta recept är bra ur flera aspekter, eftersom flera ingredienser går fint att ersätta med andra, beroende på vad som finns hemma.

Ett barn gillade bara moset och ett annat bara biffarna. Ljummet betyg från kidsen men gott betyg från föräldrarna.

4 portioner

500 g svenska morötter (grovrivna)
3 msk dragon (hackad) Kan ersättas med valfri ört, t ex timjan eller oregano
1 ägg
1 dl grovt rågmjöl
flingsalt
nymald peppar 
sesamfrön (av valfri färg)
rapsolja eller smör till stekning
10-12 mjöliga potatisar (kokta i mindre bitar i lättsaltat vatten) Gärna ekologiska
2 dl mjölk (värmd)
2 dl riven ost av smakrik typ
1 rödlök (hackad)
2 dl gröna ärter (Findus frusna ärter är alltid svenska)
0,5-1 dl pumpakärnor
flingsalt
nymald peppar

• Blanda morötterna med ägg, dragon, mjöl, salt och peppar.
• Forma till små biffar, strö över sesamfrön och stek gyllenbruna i smör eller olja. Håll dem eventuellt varma i en form på svag värme i ugnen medan du rör ihop potatismoset.
• Mosa potatisen med elvisp eller potatisstöt och blanda ner mjölk.
• Vänd ner ost, lök och ärter. 
• Pumpakärnorna kan antingen blandas i eller serveras ovanpå moset.
• Smaka av med salt och peppar.