Jag vill ha en Disney-gran på julen, det har jag alltid tyckt bäst om. Den ska vara symmetrisk och så tät att en örnfamilj kan bo i den utan att bli upptäckt. Piff och Puff också för den delen. Maken däremot, vill ha en liten – en som får plats i en svart sopsäck utan nedskärning när julen är slut.
Två utstuderade ytterligheter, således. Under ett par års tid har jag fått min vilja igenom, och maken har suckat varje år den ska knös in i hörnan – och när den ska klippas ner.
I år fick maken bestämma. Det blir säkert hur bra som helst, även om jag till en början nog kommer att tycka att granen snarare tillhör Lego-folket än mitt vardagsrum. Det gäller att kompromissa, som Loppan brukar säga.
Andra bloggar om: julgran, jul
1 kommentar:
Vi gick på din linje förra året, en gigantisk gran som upptog hela vår innehall I år valde vi den minsta vi kunde hitta :)
Skicka en kommentar