Så hamnade min höggravida syster på förlossningsavdelningen av en mindre självklar anledning, och nu är det plötsligt fem minuter mellan värkarna. Och 30 mil därifrån sitter jag, som världens minsta människa; med handsvett, pannan i djupa nervösa veck och tidernas mest intensiva nagelbitande.
Jag som trodde jag hade lugna förlossningsnerver i kappsäcken.
Pyttsan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar