15 mars 2008

Pillerburken

Vardagen är som en liten pillerburk med små pärlor. Varje morgon skruvas locket varsamt av och under dagen töms burken på sitt innehåll, ut på livets parkettgolv. Pärlorna studsar smattrande iväg, och är man inte där och fångar dem direkt så är de i princip omöjliga att finna i efterhand. Rasslet av dem i dammsugarröret ett par dagar senare är knappast till någon glädje. Livets uppdrag är att träna upp denna finmotorik, att lyssna på de studsande små pärlorna, vara uppmärksam på vilken väg de tar, lära sig greppa dem snabbt samt plocka upp och beskåda dem. Annars blir det alltför mycket rassel i röret på äldre da'r.

Gårdagens pärlor var lättfångade. Stor familjemiddag vid vårt långa matbord, tända ljus, av kärlek lagad mat och djupa samtal över disken i köket. Och så lilla Stjärnan så klart, som lyser allra starkast med sitt nya världsmedlemsskap.


Stjärnan och maken


Andra bloggar om: , ,

1 kommentar:

RANA sa...

Bedårande!