Lillebror och jag sitter i soffan och njuter en arla guldstund. Han sitter lugnt i min famn med lockarna på ända och i pyjamas som luktar natt och drömmar. Djupa klunkar av ljummen välling. Jag släpper blicken ut genom fönstret, ut mot horisonten och den blåa himlen. Den låga och intensiva morgonsolen värmer soffans dynor och kinderna. En kopp grönt te.
Då kan man för en stund bortse från Loppans morgonutbrott (p g a makens uteblivna inlevelse i påtvingat rollspel) och att det går streptokocker på förskolan.
Andra bloggar om: morgonmys, streptokocker
4 kommentarer:
Hoppas du får en bra dag! :)
Tänkte likadant imorse (om man byter ut gröna teet mot kaffe latte). Pure lycka.
De där stunderna vill man gömma inom sig så att man klarar sig igenom dagen så harmoniskt som möjigt. Fungerar det för dig?
:-I
Kram!
Mmm, låter gott :)
Rana:
Det funkar ENBART för stunden, eller kanske någon timme. Jag har svårt att dröja kvar i något en hel dag, känslomässigt. Och oftast sliter barnen tillbaka mig och kräver ny och annan närvaro men med samma styrka.
Ibland borde man få ta med sig i alla fall lite soligt handbagage, om det plötsligt skulle bli mörkt eller kallt någon dag senare.
Skicka en kommentar