23 januari 2009

Innanför dörren

Jag tittar på klockan, 13:32.
Lillebror sätter punkt för en uppenbarligen tuff arbetsvecka.


... och ja, Didriksons har bevisligen väl fungerande reflexer på sitt barnsortiment.

8 kommentarer:

RANA sa...

Hahaha, lilla gubben! Så vill jag också ligga, för övrigt. Är hyfsat slut dårå. *snett flin*

Du, jag kan OMÖJLIGT avgöra vilken slagdängs som var vidrigast. Eh...tack?

:-D

KRAM, R

Sara sa...

Helt rätt av Lillebror. Jag önskar att jag var han. (Får en något bisarr bild i huvudet, av mig själv sovandes i en overall 13.32 idag, på jobbet.)Men nu har jag också satt punkt. Ska bara förflytta mig till soffan innan jag somnar! :)

Kajsa sa...

Lilla gubben! Vi är säkert fler som gärna hade gjort honom sällskap ungefär ganska precis vid den där tiden en fredag eftermiddag... Just då satt jag själv i en halvtom personalmatsal på en annan myndighet någonstans i Stockholm och väntade på personen jag skulle ha möte med. Hon i sin tur stod i receptionen på min myndighet och väntade på mig. Vi konstaterade att vi måste ha mötts på vägen nånstans, i varsin buss...

Lisa sa...

är man trött så ska man sova, inget snack om det! gulle!

för övrigt; så där vill jag också kunna göra när jag kommer hem från jobbet på fredag eftermiddag!

Tesstamente sa...

Åh, så skönt, skulle vilja kura ihop mig bredvid:-)

Sara sa...

Nämen sötnosen!

Jag tror att mina tvillingar har haft en tuff vecka också – de sover nämligen fortfarande. Klockan 9.50! Jag är i chock. Det har aldrig hänt.

Dottern? Hon är vaken sedan sextiden...

RANA sa...

Tommy tycker om mig
å jag vet att de e sant,
sa-a-ant
Det finns ingen aaaannan
som får mig känna likadant
de e sant


Tack, raring.

Zäta sa...

Få kan sova som barn. Bara rakt av!

Fast jag gjorde det en gång när jag var gravid vet jag. Jag somnade på köksgolvet i vår nyinköpta men ännu inte inflyttade bostadsrätt.