Proffsigaste vårdcentralsläkaren någonsin, från Asien. Hon hade tjock, svart fläta, tog många prover, berättade utförligt och hade en läkarkarisma som absolut skakade mina vårdskeptiska grundvalar. Jag ville nästan fråga om man fick ta med henne hem.
Slutsats: Streptokocker i halsen (som i torsdags förmodligen hade satt sig i magen), antibiotika, klapp på Loppans hjässa och huvudet på sned, med ett innerligt leende: Det verkar vara en smärttålig flicka ni har.
Vi gjorde hoppsa-steg på vägen hem, Loppan och jag.
2 kommentarer:
Man vet att de finns men man träffar dem så sällan. De där läkarna som ännu inte blivit blasé av sitt arbete.
Sådan tur att ni träffade just en av dessa rariteter.
Hoppas nu att Loppan snart blir frisk, och slipper agera smärttålig flicka för länge.
Jag har gett dig en award. Jag tror inte du sysslar med sån´t men du är värd det ändå...
Med risk för att starta ett tack-krig så...
Tack! för din kommentar.
Blev jätteglad!
Själv har du inte förändrats, mer än kanske att du blivit lite mer privat och inte skriver lika mycket om böcker och "politik", utan lite mer jordnära. Och det är absolut inget din blogg förlorar på.
Skicka en kommentar