19 augusti 2009

Klass 1B

Hon valde kläderna själv.
Satte självsäkert på sig sin nya rosa Fjällräven-ryggsäck och gick en bit i förväg.
Får jag ta en bild, snälla?
Men åååh, måste du!?

Mammas hjärta smälte någonstans i uppförsbacken.
Små föräldratårar i ögonvrån när rektorn tog varje barn i hand under blomsterbågen.

Och så tidssuset i öronen, igen.
Minnesfragment från tandlöst joller och tvåårstrots.

Högtidliga viskningar, bländvita gymnastikskor.
Solbränna, flätor och tvättade hår.
Nyvässade pennor, orörda räkneböcker.
Namnhjärtan och tjock tystnad.

Min stora lilla älskling.

7 kommentarer:

Solrosfrö sa...

Stora tjejen! Jag kan knappt tro att mina små börjar åttan, sexan och trean...

Zäta sa...

I morgon är det lilla Svalans tur.

Lisa sa...

åååhh vad fint! tiden går verkligen för fort. fast ändå inte. men man hinner aldrig liksom helt med. det är sannerligen konstigt det där.

fin tjej :)

knicken sa...

Måste de växa upp så fort? Surrabuttan är snart fem... var ska det sluta!!

/ K

emmalill sa...

Ja minns mina 2 tjejer första dagar. Du har verligen satt ord på hur man känner:) stolt är man o underbara är dom

Emmalill

RANA sa...

Tårar här med.

MAN HINNER INTE MED.

Kram ,R

Laila sa...

Så vackert skrivet...
HAr själv haft fjärilar i magen och tårar i ögonvrån. En ettagluttare... Det är stort! Åtminstone för mamma ;-)