13 september 2009

Livsgnista

Livet tar ibland oväntade vändningar, och för dem som sitter i vagnen när vägen viker av från den utstakade, blir tillvaron aldrig sig lik igen. Men ur mörker och sorg kan ny livskraft växa sig stor. Bloggvännen Sara håller på att ta sig upp ur det mörkaste hål man kan tänka sig; att bli lämnad ensam med två små barn efter att hennes man gått bort i cancer.

Hon har satt ord på känslorna som surrat likt en strålande aura runt bloggen, oavsett färgen på dem. Intensivt. Klarsynt. Hon har mitt i allt hittat en livskraft man inte trodde fanns och en skärpt syn för vad som är viktigt i livet. Hennes ord sätter djupa spår, de berikar och stärker.

Hon är en sann Mama-hjälte. Rösta på henne, du med!

2 kommentarer:

Sara sa...

Åh, Anna, min fina bloggvän/vän. Tack för dina fina ord. Jag uppskattar stödet. Kram Sara

smultron sa...

Jag hade tänkt att rösta på henne redan :)