Jag blir alltid lite lätt ångesttyngd när skolstarten närmar sig. Inte så mycket för att semester och sommarlov nått sitt slut, det där måste man leva med, utan snarare för att en skolstart är en sjujävla milstolpe. Det betyder återigen mycket vatten under broarna, omstart, stora steg, fartvind och frustande kölvatten.
Maken började jobba efter semestern idag, en hård vind ruskar om kvarstoden av sommaren och har tvingat mig sova med öronproppar. Kanske mest för att det där kölvattnet frustat så högt inatt.
Jag läser ett par av Sonjas läkande rader innan jag väcker de rufsiga, sängvarma barnen.
6 kommentarer:
vilka fantastiskt fina bilder du har i bloggen!
Mmm, den där vinden...både berusar och ruskar om.
Vilken härlig blogg du har! Varm hälsning från Sanna
:-) Tack Suzan, och tack för besöket Sanna!
Pim:
Just så. Idag gör den mig illa till mods. Måste försöka vända på det.
Själv är jag ordentligt ångesttyngd. Jag dricker grönt te och det är Helvetesväder (regn, varmt, klibb).
Ja, Sonja är bra. Jag älskar en dikt av Sonja, om semester och krocket. Jag ska leta upp den.
Har svarat inne hos mig. Också på Sömnlös och stress, i fall du inte har sett det...
Skicka en kommentar