22 oktober 2010

Fredagsfuckingmys

Det förutsägbara kan vara precis lika njutbart som det spontana. If you ask me.

Fredagsmyset sitter lika djupt tatuerat i vår familjesjäl som trible-mönstret hos gym-freaket.

Barnen kommer med matönskemål, godispropositioner och diverse mysfaktorer som ytterligare kan tänkas pimpa timmarna mellan pappas hemkomst och Idol-utröstningen. Mamman och pappan häller upp vin i glasen och skördar frukten av att fjäska för kidsen. Fredagströttma med lätt promille, stående meny, tv, ett par stearinljus och sockerstinna barn brukar bli ett lyckat koncept. De fredagar det inte blir lyckat alls, tillhör ett helt annat inlägg, under temat ångest.

Den förutsägbara fredagskvällen har inte blivit en helig svennekossa för ingenting. Välbehövlig återhämtning efter fullbordad arbetsvecka behöver curling och planering. Och minimal arbetsinsats. Familjemedlemmarna behöver kammas in, och vad passar väl då bättre än en familjegudstjänst med givna ritualer? Psalmer och nattvard har sina solklara motsvarigheter i Fredagsmyset.

Lika mycket som jag idag välkomnar Fredagsmyset med öppen famn likt Gubben vid Pärleporten, lika mycket kan jag längta till en spontan, citronbitter cocktail på kontinental lokal, without kids.

Men just nu är Fredagsmyset mycket värt. Nattvardsvinet, pizzan med toppings valda av barnen, Idol och soffan som härbärge för aftonen.

Och jag har det alldeles förträffligt. Mitt enda problem är att jag vill äta popcorn samtidigt som jag tar en kopp kaffe. Det är en väldigt dålig kombination.

5 kommentarer:

Peace in mind sa...

Stackars dig,även om det på ngt vis kan hänföras till kategorin I-landsproblem...liksom även min fredagkväll.

Förresten, jag kanske skulle titta in på vägen mellan alla skjutsningar...

Anonym sa...

Heltfuckingunderbart! :D

Anonym sa...

Har du läst Martina Haags kåseri om fredagsmys?

Rätt träffande. Här hemma har vi rätt svårt att få till ett sånt där perfekt fredagsmys som folk talar om. Kanske för att jag har rätt små barn? Det gäller väl att sänka kraven och mysa lagom.

Anonym sa...

Och rätt många gånger kan man skriva rätt i samma kommentar.

Anna sa...

Annica:
Rätt ska vara rätt. :)
Sånt reagerar vi inte på, eller hur?