Imorse var det vitt, vitt. Även i sydligaste syd.
Det kändes redan genom persiennen.
Ett annat ljus.
En nyhet.
Och ingen morgon är det väl enklare att väcka barnen än den som är nyvit.
Premiärvit. Pudrad.
Människor runt mig skäller på vädret.
Rapar skällsord.
Tycker att nordisk vinter är ett helvete på jorden.
Längtar bort.
Fyra årstider. Mycket väder.
Förmågan att se vardag och väder som en utmaning att växa av.
Fyra omställningar.
Fyra skiften.
Fyra tvära kast.
Eller...
Fyra välsignelser.
Fyra överraskningar.
Fyra liv.
Välj själv!
Pssst. Glöm inte småfåglarna.
5 kommentarer:
Fin bild, fin text. Som vanligt.
Vi pratade om det igår jag o min promenadvän. Alltid alltid går vi, igår 1,5 mil. Alltid skapliga kläder och aldrig gnäll. En liten överenskommelse att aldrig tjata om vädret, att gilla läget och gno på. Och varje dag är det samma sak, ljuvligt att bli varm av ansträngningen. (Ja, vi går urfort med stavar, för maxtantpoäng.)
:-)
Urfort, med stavar. Hur funkar det mer tre dogs?
Rätt inställning!
Ibland måste man kämpa för den, men den styrker. Alltid.
Förr tänkte jag hundväder. Nu älskar jag växlingarna mer än hunden. Regn har ingen dött av, inte blåst heller. Och det är skönt att komma ut. Och in igen, efteråt.
Bilden fick mig att komma ihåg att jag ska köpa en sån där matare nästa gång jag handlar. Tack!
Du är fotografen - givetvis? Du är verkligen skicklig. :-)
Äsch, jag tar lite av båda. Både lite klagan och lite förundran över växlingarna.
Skicka en kommentar