25 februari 2011

Varv på varv

För tillfället känns det som om jag står alldeles stilla, med armarna lamt hängande längs sidorna, medan livet-ljuden-tillfällena-tiden-intrycken snurrar runt mig. Suddigt och ogreppbart i ett eget universum. Varv efter varv.

Det rycker i ena fingret av någon slags vilja, och jag vet ju att det egentligen bara är att lyfta armen och gripa tag.

Men bara ett varv till.

Tittar på himlen ett slag.
Betalar räkningar.
Sätter igång en maskin tvätt.

6 kommentarer:

smultron sa...

Åh....
Fin text, fin bild. Jag är lite känslig i dag, efter snålt med sömn och tar in allt gånger hundra. Med låten jag har i huvudet i bakgrunden (Its a beautiful day med U2) blir ditt inlägg en perfekt start på min morgon!

Peace in mind sa...

Nu vet ju inte jag hur du har tillåtit dig själv att hänga med armarna på sista tiden, men kanske ska man lite på känslan och bara låta det gå ännu ett varv?

Rätta mig gärna, men här på höjden kommer tillåtandet vara min följeslagare idag. Kram!

Jenny sa...

Dina foton och dina ord...vad kan jag säga...gåshud!

Kajsa sa...

Det stora och det lilla. På samma gång. Du skriver så fint!

Hanna sa...

Ibland är det en ganska skön tillvaro att bara låta allt snurra på.

Anna sa...

Tack, hörrni.

Det är både frustrerande och vilsamt. Kan funka, men just nu krockar det. Big time.