”Det mesta som av mina grannar betraktas som gott är jag innerligt övertygad om är dåligt och finns det något jag kommer att ångra så är det med största sannolikhet mitt eget goda uppförande.”Man tänker sitt är ingen film man ser tillsammans med popcorn och en fleecefilt i soffan. Det är en film man ser sittandes på en pall, framåtlutad, med armbågarna på knäna och ansiktet i händerna. 1 h 31 min.
En film i fragment. En film som ger mental klåda. Och man anser sig inte behöva lindring.
”Det är ett löjligt krav alla ställer att man ska tala så att alla kan förstå. Varken människor eller svampar växer på det viset. Som om naturen bara hade ett slags förståelse. Som om det fanns en trygghet enbart i dumheten.”
1 kommentar:
Det är en film jag länge haft på min lista. Den sorten jag ser utan man och barn, på pallen.
Skicka en kommentar