Jag klipper naglarna så det ekar i badrummet, för att jag är ovän med bakterierna.
Jag putsar glasögonen, så att jag inte ska missa något.
Jag skriver med blyerts, så att jag har möjlighet att sudda ut och börja om.
Jag planterar vårblommor i kruka, så att ingen ska tro att jag är en lat villaägare.
Jag använder ansiktsvatten, för att återfukta mig själv.
Var det något mer jag borde fokusera på?
Just det; så var det livet också, ja...
3 kommentarer:
Visst - jag är knappast vad man kallar helt balanserad. Och jag känner mig inte heltigenom stark och moderlig. Men ibland får dina ord mig att vilja säga:
Kom min vän, kom lilla gumman. Lägg bort nagelsaxen och blyertspennan, putsa inte mer nu på de där brillorna, drick istället den här ljuvliga koppen kaffe med mig. Och sen: låt maken ta barnen, du och jag ska gå ut och gå. Och du ska prata och jag ska lyssna. Vännen min.
/Rana
Jag kan nöja mig ett tag med det, för dina ord är som den där ljuvliga koppen kaffe.
Tack...
:-D
Skicka en kommentar