5 april 2008

Sällsynt melodi

När barnen inte är hemma sätter jag på min egen ljuva musik – tystnaden. Det är nästan, men bara nästan, man nu drabbas av tinnitus.

Andra bloggar om: , ,

3 kommentarer:

Kajsa sa...

Å vad skönt. den där tystnaden som nästan syns, i form av små (damm?)partiklar som svävar runt som ministjärnor i solstrimmorna. Dem ser man aldrig när barnen är hemma, det krävs stillhet och tystnad för att de ska dyka upp. Och för att man ska ta sig tid att stanna upp och iaktta dem, gärna bekvämt tillbakalutad i en fåtölj. Som man stilla undrar när man senast satt i...
Ha en skön helg!

Anonym sa...

Visst är det märkligt det där? Att tystnaden kan låta så mycket?

Jag är väldigt förtjust i din blogg måste jag säga. Du trollar med ord.

Underbart det låter med en barnledig helg. Njut.

Anna sa...

Annica:
Tack för fina ord!

Vi njuter på många sätt, det gäller som bekant att passa på.