Aldrig förut har det varit så svårt att vakna om morgonen. Ögonlocken kräver större verktyg och rejälare nycklar för att öppnas. Ögonen gömmer sig, uppåt och bakåt.
Ljuset är det inget fel på, så det måste vara åldern. Definitivt åldern. Och den obarmhärtiga skånska vinden samlar kraft i sydväst, en hyfsat blå himmel till trots. Det går gäss på havet och horisonten är mörkgrå.
Morgongröten suckar och Loppan talade om killar i sömnen.
Är det tiden som syns och låter så? Just idag önskar jag mig i så fall både hörselkåpor och ögonbindel.
Andra bloggar om: tiden, livet, vardag, trötthet
7 kommentarer:
Så har jag varit hela mitt liv...... ;)
Jag känner mig också ovanligt trött. I går så fick vi sovmorgon ända till 8 (skolavslutning) men det hjälpte liksom inte. Lika svårt att gå upp ändå. Så jag tippar på den skånska vinden. Ålderströtthet kommer väl inte så där plötsligt :O?
Ojojoj! Jag är också fantastiskt trött. Tror du att det kan vara någon farsot som härjar bland överaktiva bloggare?
Själv har jag inte så svårt att komma upp på mornarna, men jag blir seg som överkokt hemkola när klockan passerat halv elva på förmiddagen, och sen är det liksom kört resten av dagen.
O no! Jag satt och filade på en text om åldern igår. Säg inte att den spelar roll! Kan man inte skylla på ozonlagret eller vadsomhelst istället?
Jag kan bara rekommendera en promenad i skogen, helst före frukost. Det blir en energiboost som räcker fram till lunch garanterat. Sen får man fylla på med ny prommis...
Tack, jag köper alla era råd och orsaksförslag. Allt är det, utom åldern, således.
Just idag i alla fall.
Haha, underbara du. Jag känner igen det - oh yes. Fy fan, stackars dig och stackars alla oss. Vi är faktiskt skitsnygga utan påsar under ögonen... :-I
Men du, jag måste säga att din skånska vind låter som en våt dröm i mina öron. Längtar efter friska vindar.
/Rana
Skicka en kommentar