14 juni 2008

Telefonförtappad

Jag är en dålig telefonpratare, privat.

En del människor går det dock hur bra som helst att prata med; samtalsämnena flyter på, replikerna känns vettiga och övergångarna blir naturliga. Då känner jag telefon-flow. Med andra är det precis tvärtom. Det väljs fel repliker, pratas i mun på varandra, samtalet blir krystat, avstannar och det ordbajsas mest. Helt lönlöst och ointressant i slutändan. Och detta har inget som helst att göra hur väl jag känner personen ifråga.

En viktig parantes i ämnet är att jag i princip helt tappat intresset av att tala i telefon. Om intresset är förlorat för alltid eller kanske kommer tillbaka har jag ingen aning om. Det är mig egalt. Egentligen.

Jag behöver ett tangentbord, eller ett ögonpar.

5 kommentarer:

Tjockalocka sa...

Svunna är de tider då man satt i timmar på sitt rum i telefon, när det pirrade i magen när det ringde på telefonen och skivspelaren skrapade fram musik på lagom pratvolym.

Nu räds jag telefonsignalen, orkar inte ägna luren tid, föredrar som du tangentbord eller möten.

Anonym sa...

Telefonsamtal har ju inte riktigt de fördelar som andra kommunikationsvägar har. Det är mycket svårare att läsa av motparten än vid ögonkontakt och kroppsspråksöversyn, och lättare att slänga iväg ett ogenomtänkt och överilat ord än när man har betänketid framför tangenbordet.

Jag pratar i telefon, bara, på min arbetstid och vet hur svårt det är att skapa kontakt den vägen.

sara sa...

Och jag älskar att prata i telefon. När tiden räcker till. Och det är ju dessvärre inte så ofta längre. :)

RANA sa...

Åh du. Samma här. Verkligen.

Jag har en god och nära vän som ibland föreslår att vi ska prata i telefon över varsin te, som alternativ till att ses över en dito. Naiiiij. :-I !!!! Not my cup of tea, om uttrycket ursäktas.

Låt oss aldrig babbla bort massa tid över telefon, du och jag. Låt oss skriva så tangenterna glöder eller låt oss SES när husvagnen stannar utanför ert hus. ;-) Men vi skippar telefonen.

Tusen kramar,
Rana

Anonym sa...

Jag är precis likadan. Tycker inte särskilt mycket om att tala länge i telefon längre. Förutom med mamma...