14 juli 2008

Djungel möter vitrockare

Vid varje BVC-besök går våra barn bärsärk. Jag vet inte om det finns någon aggressivt luftburen ADHD i väntrummet eller om leksakerna är indränkta i något beroendeframkallande preparat. Jag vet bara att vi drabbas – hårt och skoningslöst.

Loppan skulle på sitt sista besök och dessutom få en sådan där polio-, difteri-, stelkramps- och kikhost-vaccination. Sprutan var faktiskt lättast avklarad. Värre var det med tu man hand-pratstunden om känslor, sömn och mat. En stilla stund i den vadderade stolen. Eller inte.

Explosiva upptäcktsfärder bland vågar, leksaker långt uppe på sköterskans hylla, planscher, redskap, hjälpmedel och tillbehör. Ständigt oönskade byten mellan eget påkomna samtalsämnen och så Lillebror som med samtliga sina charmtentakler beklädde rum och sköterska med sina tungvrickningar och längre haranger om livets väsentligheter:

– Inte rita på underlägget! utropade han strängt till sköterskan som förde anteckningar i journalen.

– Har ni toa här, eller? frågade han med rynkad panna när jag undrade om Loppans hyperaktivitet kunde bero på toalettbehov.

När alltsammans var över och de automatiska dörrarna gick igen efter oss kände jag mig absolut sjuk av stress, överläppssvett, för många överansträngda ögon i nacken och onödigt stora misstankar kring att all personal och samtliga väntande patienter antog att våra barn måste ha vuxit upp i djungeln.

Vad hände med de underskattade snedbenorna, rosetterna, nigningarna och tystnaden? Och när kommer Valium att säljas receptfritt på Apoteket?

Andra bloggar om: , , ,

5 kommentarer:

smultron sa...

Åh, känner igen mig! Med lille fyran har jag varit hemma med syskonen medan maken skött BVC för det mesta. Annars hade mina svettpärlor bildat små pölar på deras golv, tror jag...

Rakel, O sa...

Ären vi icke i valiumhavet allena? Allaredan hopplöst loppifierade som predestinerad tidlöshet.

Den här droppen av eviget. Plopp.

aussiekicki sa...

Haha, preciiiis så där rar är min tvåmanskravall när vi besöker J:s skelningsspecialist. Jag är helt slut efter ett sådant besök.

RANA sa...

Hahaha (neurotiskt skratt). Och det allra värsta - tycker jag - är att det blir total kortslutning i ens egen hjärna. Tanken "jäkla ungar, gud vad jobbigt och pinsamt" rider skamlöst tanken "mina barn får ta plats, jag står alltid på deras sida".

*kallsvettig bara jag läser detta ditt inlägg*

SYMPATI skickas med ilbud från Sthlm!!

/Rana

Tjockalocka sa...

Javisst. Vem vill stapla klossar på hög när man kan riva ur samtliga våtservietter ur sköterskans privata låda? Rabbla åtta obligatoriska ord, när man kan hytta med tjockt litet finger och skrika "Eeej-åå GOBBE!"

Den alldeles nya, examinerade, unga BVC-sköterskan, darrade en aning på manschetten när sumo-Carla med bestämdhet lämnade rummet.