Jag satte fötterna i tofflorna och gick en sväng i trädgården. Ett fåtal växter har hämtat extra blomningskraft efter helgens skyfall, annars är trädgårdshösten vemodig till en början. Trädgården ser kvarlämnad ut efter sommaren, precis som ett djurspår i snön eller myllan endast är ett avtryck efter det som levt och gått där. Jag måste planera en färggladare höst i trädgården till nästa år. Senblommande, uppiggande, själsingivande. Jag vill att trädgården ska ha ett eget uttryck, oavsett årstid.
Snart vänder färgskiftningen från grönt till rött, och det längtar jag till: Vingad benved, klättervildvin och olvon; brinn!
Andra bloggar om: trädgård, augusti, höst
4 kommentarer:
Syrenhortensia, höstanemoner, rudbeckia...
Gräva, köpa, plantera. Hösten är en bra tid för detta, om den inte regnar bort.
Jag ser på budda-bilden att gräset står upp i alla fall.
Din trädgård verkar så fantastisk. Själv sitter jag här med en själlös gräsyta. Jag har förvisso en fantastisk (it better be, så jädra dyr som den var...) plan liggandes i byrålådan. I vår ska den bli verklighet. En del av den. Då kanske jag ber om råd!
Har ju sett din trädgård p åbild tidigare och förundrats. Vad som blommar höst har jag inte nog gröna fingrar för, du verkar ju ha koll :)
Här blommar 6 galet höga solrosor, lavendel och hibiscus, vackert och tokroligt bland det gröna...
Precis, brinn era jävlar. *brett leende*
Och så har jag nåt till dig. Kom och titta.
Kram, Rana
Skicka en kommentar