23 september 2008

Bryta ny mark

Idag känner jag betydligt mer tillförsikt och är mer taggat energisk än igår, och jag förvånas över hur tvära kasten kan bli mellan inre berg och dal.

Det är trots allt mitt liv, och det är således mitt ansvar. Bara mitt. Jag står vid ett vägskäl jag stått vid så många gånger tidigare. Det är dags att välja den där tuffare stigen, den som verkligen leder framåt och innehåller hinder, friktion och motstånd, istället för den andra jag hitintills valt – den välvallade lättmarscherade som leder bakåt i en cirkel och alltid, alltid tillbaka hit.

Att sätta dessa ord på pränt känns som att skriva ett avtal med sig själv.
Mitt mål är att denna gång inte riva det; av lättja och konflikträdsla.

Och tack för era ord, som jag tagit till mig. Vartenda ett.

Andra bloggar om: , , , ,

4 kommentarer:

smultron sa...

Det kan vara utmattande med tvära kast men det kan också vara just det som gör att i alla fall jag känner mig levande. Även om det är svårt.
Lycka till och kram.

Var dags glimtarn sa...

Du klarar det, även när det är som värst, antagligen lättare än du trott, det kan iaf kännas så kan jag tycka, när man undvikit något allt för länge, så tar man tjuren vid hornen och så tänker man shit, varför gjorde jag inte detta tidigare. Hoppas den känslan infonner sig iaf.

RANA sa...

Vännen min!

Du låter så klok att jag bara sitter och nickar energiskt: ja, just så ska den slipstenen dras. Fina, fina du!

Jag läser och TITTAR på era delikata matäventyr nedan. Vilka otroliga talanger ni är. Hjälp, jag vill sluka allting NU. Och jag vill flytta in till er. Laxen ni bjöd på i somras, och allting till, minns jag ännu som en sjungande lyckokänsla i gommen. Ja.

"Kanske var det hans första tecken på att han faktiskt INTE vill ha nattvälling mer? Det var bara hans beslut som var alltför stort för att han skulle kunna somna om efteråt." Hahaha - du är underbar.

Kram, Rana

Zäta sa...

Och om du mot förmodan skulle uppleva att du hamnar i cirkeln ingen så förklara för dej själv att du bara är ute på ett litet lärorikt sidospår.

Jag tror stenhårt på dej!

Och jag är egentligen inte så energisk som jag verkar, jag låtsas bara. Om jag inte tänkte att jag bara leker duktig, så skulle jag förmodligen aldrig orka. Du vet, jag är ju den som gärna stoppar huvudet i sanden.