Idag kan jag höra morgonkaffet rinna ner i strupen, mina egna avkopplade suckar och smörgåssmulorna som faller ner på köksbordet. Lyssnar jag riktigt noga kan jag nästan höra morgontidningen tala till mig. Nästan.
Jag tror inte jag kan få nog av tystnad. Fråga mig gärna igen när barnen flyttat hemifrån, men jag tror att svaret blir detsamma då. Det är en effektfull drog, som är relativt svår att få tag på i dessa dagar. Ibland omsluter den mig så påtagligt att trumhinnorna protesterar, men jag älskar den likväl.
Stänga av, koppla bort och höra andetag.
Jag är tystnadstörstig.
Och barnen är på "kollo" hos farmor och farfar över helgen. Så klart.
3 kommentarer:
Ja tystnad är bristvara, var man än bor. Överallt bakgrundsljud, fläktbrus, surr från maskiner. Men när den äkta tystnaden infinner sig förstår man vad som saknats. En dimension som jag inte räknar med så ofta, men älskar högst av allt...
Kidsen på roligt kollo är ovärderligt ibland, ha en underbar helg!
I går var det en kvinna på tv som sa att hon sov med radion på. Otroligt...
Jag älskar tystnad.
Kan sitta uppe alldeles för länge efter att familjen gått och lagt sig. Bara för att smaka och njuta av tystnaden.
Barn på "kollo" är underbart. Då kan man hitta tystnaden även på dagen.
Må så gott!
Kram Willewira
Skicka en kommentar