9 oktober 2008

Rädsla och galenskap

Utsikten från vårt vardagsrumsfönster är fantastisk, men den utsikt som mötte mig vid halv sex-tiden imorse var riktigt skrämmande. Knakandet och de små smällarna jag vaknade av kom från en villa som stod i brand två gator nedanför oss. Höga lågor, knäppande, fräsande och sprakande mot den svarta himlen. Det där ljudet som annars är så förknippat med gemyt och värme. Och massor av rök. Med darrig hand och skakig röst var jag en av många intillboende som ringde SOS.

På en liten promenad ner till platsen träffade jag oroliga grannar; i behov av samtal och återberättande. Behov av gemenskap. Grannar som kanske annars inte ens hejar på varandra stannade nu och utbytte blickar i samförstånd. Skakade på huvudet och kände samvaro.

Polisen meddelar att det förmodligen är den s k Gryningspyromanen som på en vansinnestur satt eld på tre fastigheter i stan. Tankarna snurrar: Hur länge har den jäveln spanat in sina potentiella brasor? Har han överhuvudtaget spanat, eller har slumpen fått bestämma?

Tanken på att han smugit omkring på en tomt i närheten ger mig gåshud. Maken och jag samtalar tyst vid frukostbordet – om hårddiskförvaring, foton, brandvarnare och känslorna som måste infinna sig när man ser sitt hus övertänt, av en pyroman.


Nu släckt, och förstört...

14 kommentarer:

Var dags glimtarn sa...

Men hjälp så otroligt läskigt!! Hoppas ingen for illa!?!?

Fröet sa...

All denna galenskap som finns runt om oss. Otäckt.

Anonym sa...

Trist för er som bor nära. Allting känns mycket värre då. Själv bor vi längre ner i "stan" men oron finns där så länge mannen är ute. Hemskt...

Zäta sa...

Fy vad fruktansvärt. Jag hörde det ju som hastigast på nyheterna i morses.

När du beskriver "brasan" så levande får jag en flashback från barndomen. Det är ett minne jag tänkt på vid flera tidigare tillfällen. Jag står på knä i vår rottingfåtölj hemma i vardagsrummet och tittar ut i den kvällsmörka trädgården. På stort avstånd ser jag ett hus som brinner. Lågorna slickar träden. Trots att jag inte borde kunna höra det hör jag hur elden dånar. Jag hör inte enstaka knaster och knäpp men vinden bär fram det dova dånet. Jag är rädd och orolig där jag sitter. Jag vill inte att elden ska komma till oss, och mina föräldrar är där ute någonstans för att se om de kan hjälpa till att släcka elden.

Det konstiga är att när jag pratat med mina föräldrar om det här så säger det att det aldrig hänt, även om jag minns det så starkt. Det måste vara ett minne min hjärna hittat på.

Nu har du fått ett riktigt minne, och jag hoppas verkligen att polisen ska få fast pyromanen innan han hinner ställa till med mer elände.

smultron sa...

Men fy vad hemskt! Läste att han var fast i alla fall.

Marcus sa...

Det är hemskt och skrämmande att saker som detta händer. Man kan aldrig känna sig säker.

Och vad driver en människa till så, rent utsagt, onda gärningar?

Åretruntparadiset sa...

Så fruktansvärt. Det jag har allra, allra mest rädsla för att råka ut för är en eldsvåda. Jag kallsvettas ibland när jag ska sova bara vid tanken på att barnen och jag nu sover i olika delar av huset och att det kan börja brinna emellan oss och jag inte kommer åt dem då och kan hjälpa dem. Elden är otäck och vi är så sårbara. Extra mycket så när det handlar om en galen människa som ingen kan förstå sig på och förutsäga.

RANA sa...

Gud vad äckligt, vilket sjukt svin. Hur gick det med husägarna i fråga?? Var de bortresta eller vad?

Du, många brandvarnare. Nu.

Många kramar.

Anna sa...

Ja, vad säger man... Jag har gjort gång på mina kraftigaste uttryck under dagen och tänker nu ikväll på hur familjen i det eldhärjade huset ska kunna gå en ny natt till mötes. Utan hem.

Familjen hann ut i tid, tack och lov.
Den misstänkte pyromanen i förvar, tack och lov.

Sara sa...

Å vad fruktansvärt. Jag har också vaknat av ljudet från ett brinnande hus en gång. Mycket skrämmande.

Och ännu värre när det ligger ondska bakom branden. Jag är så rädd för den ondskan...

Extra kramar idag. Och tankarna går till famljen utan hem.

Anonym sa...

Det nämns ett namn i tidningar
på den tiden han inte var "45åringen". Det namnet är Ulf Borgström.

Om man då kollar på ratsit på detta namn så finns det bara en som inte redovisar sin adress, av 27 st i Sverige. Denna person är 45år... se länk nedan.

http://www.ratsit.se/BC/Verify.aspx?ID=562cecfb-b2ef-484b-be9c-5f17ad5634f5

Anna sa...

Namnet blev bekant igår, i samtal med andra skräckslagna, arga och nedstämda stadsbor.

Flera visste vem han var.
Det gör ilskan och frustrationen större.
Så låt oss hoppas på fällande bevisning!

Tjockalocka sa...

Fy så läskigt!

Anonym sa...

Dålig pyroman,
Hälften av hans anlagda bränder tar sig. Man kan inte säga att han vet vad han gör. Skönt med sådana som inte klarar av att göra något ordentligt. Inavel (incest) speglar hans släkt enligt kontrollerad medicinrapport.