29 juli 2009

Operan som läkte en aning

Medan maken körde skräpvändor till tippen ordnade jag mysfrukosten med stort M åt mig och barnen på terrassen. Mitt bland perfekt kokta ägg, goda flingor, rostat surdegsbröd (som jag nog aldrig mer kommer att köpa för så onödigt dyra pengar) med mögelost och grön tomatmarmelad samt härligt mogna nektariner så förvandades jag till värsta gnällmorsan. Jag bar mig åt som ett barn och hade en otrevlig ton gentemot mina småtroll. Snäste och fräste.

Vi gick in och Loppan satte av misstag på ett stycke opera på cd-spelaren. Då rann skiten av häxan, som därefter antog sin vanliga skepnad.

Nu packar vi böcker och tidningar och åker till stranden.
Ja, jag vet att det är mulet, men då är det som bäst.

4 kommentarer:

Zäta sa...

Hoppas även stranden och sanden har fortsatt läkeprocessen!

Kramar till dig!

RANA sa...

Mulet väder förlåtar allt.

Kramar till dig!

"Theresa" sa...

Ha ha, oj, så jag känner igen mig. Att göra finmat till barnen leder alltid till besvikelse över att de inte är tacksamma nog över allt det fina. Hur gör man då om man vill att ens barn njuta av god och fin mat? kram

Kajsa sa...

Musik. Alltid läkande.

Själv bävar jag för nästa vecka då jag är ensam med småtrollen när maken jobbar. En hel vecka. Känns inte riktigt som semester.