Maken kokte en ny sats risgrynsgröt igår kväll när dagens ljud (och för all del – oljud) gått till sängs. Jag älskar den milda, mjuka och fylliga risgrynsgröt han står och lutar huvudet över en timme eller två, men den tarvar något som bryter av, där saftsåsen brister.
Tärnad apelsin, gröna russin (för viss nödvändig sötma) och ett par knapriga valnötter. En morgon i detta sällskap börjar angenämt.
2 kommentarer:
Det ser himmelskt gott ut! Önskar jag hade ro att stå och koka risgrynsgröt.
Önskar dej rofyllt slut på veckan, med eller utan långkok!
Skicka en kommentar