Världens halsont. Ni vet; taggtrådskänsla.
Bråkig morgon med en dotter som tydligen själv skulle bestämma tid för uppstigning.
VAB med Lillebror, som hostar, hänger och deppar.
Pappersarbete som borde gjorts för några veckor sedan.
Obäddade sängar.
Kallt kaffe.
Det känns som om allt står stilla. Vakuum. Segt klister.
Jag som vill ha flow, fart och friskt vatten under bron.
Tar en Ipren och återkommer.
6 kommentarer:
Fy vad orättvist. Flow är som mest avundsvärt när det saknas, eller hur?
Krya på dig din stackare. Och det där flowet....ja, det saknar jag också
Söndagens tjejmil känns lååååångt borta idag
Life´s on hold.
Det är trist men inte fel.
Det känns lite bättre nu, med eftermiddagssol och allt.
"Life on hold" har jag varit världsmästare på i snart ett års tid, så nu önskar jag mig i alla fall styrfart. ;-)
Taggtråden känns igen. Även den bråkiga morgonen.
Krya!
Känner igen, känner igen, känner igen. Inte halsontet, men det andra. Förmodligen är jag lite störd, men det var "kallt kaffe" som var spiken i kistan för mig. Inte ens gott kaffe... Gumman.
Läser din egen kommentar ovan. Ja. Himlar är bra på det sättet. De tvingar en att höja blicken.
Kram.
Skicka en kommentar