Ikväll försöker jag ställa om min lågfrekventa påsklovshjärna till hektisk, supersimultan maj-hjärna. Det går så där. Mest kortslutning, klister och förnekelse. Näsan är rosafärgad av solen, tröjan luktar grill och håret sommar. Latmasken i mig sliter och drar i den korta och långa visaren. Bakåt, snälla! Bara en dag, eller två?
Maj kommer att blåsa och gunga rejält, men bara jag hittar något att hålla mig i, så ska det nog gå bra. Det är lite som med meteorologernas varningar: Det låter skrämmande när det förklaras i detalj och informeras med stora bokstäver, men i stormens efterdyningar rycker man kanske bara lite på axlarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar