7 april 2011

Florans underdog

En nejlika i huset hade jag aldrig tillåtit för några år sedan, men nu har jag gått och smygblängt på dem länge nog i blomsterbutiken, utan att köpa. De står där som taniga tonåringar, inträngda i en hörna för de förlorade och bannlysta men ändå förekommande. Liksom i skuggan av svulstigt fylliga pioner, överkänsliga ranunkler och gnissliga tulpaner. En florans underdog.

Nejlikan är en tålig jäkel – en prisvärd, rakryggad och långlivad skönhet. Och den förekommer faktiskt i flera vackra nyanser. Nog gör den sig bäst som solitär, som individ, i en enkel glasflaska.

Jag är smått betuttad, det får erkännas. Men nejlikan förtjänar en bättre plats än som begravningsklassiker och studentbukettsutfyllnad. Hellre en chans framme på parkett, bland modelejon och trädgårdsdivalater.

1 kommentar:

smultron sa...

Jag har alltid gillat nejlikor, just för att de finns i så många nyanser. Visst kan de kännas tråkiga ibland, bland andra blomster. Men deras pålitlighet och beständiga, men inte så påträngande skönhet, gör att de står sig på fler än ett sätt.