Svart eller vitt?

Lillebror och jag leker bank. Jag sätter in, tar ut och gör diverse olika bankärenden. Lillebror sitter bakom disken och talar med myndig stämma – måste vara effektiv, hålla rast och använda personaltoaletten.

Jag: Goddag! Jag skulle vilja sätta in tre kronor.
Lillebror: Det går fint, skjut in dem här i luckan bara.
Jag: Mm-hm, så där ja?

Lillebror tar rakryggat emot enkronorna.
Lillebror: Kvitto på det?

Borde jag ifrågasätta verksamheten?

Över natten

Det var en förbryllad Lillebror som gick och lade sig igår kväll:

– Mamma, jag tror inte jag vill fylla fyra år imorgon, för då kommer jag att spräcka både min säng och min lilla grodstol.

Den där övertron på att allt förändras den dag man blir ett år äldre. Magiskt.

Idag struttar han rakryggat runt i pyjamas och säger att han är en stor pojke, att han minsann inte vill vara någons lillebror längre. Det ringer och han svarar, pratar och lägger på. Grön lur, röd lur. Han har med ett uppspelt leende pekat med hela handen och fått välja lunch och kvällsmat samt tårtutförande och servetter till morgondagens lilla släktkalas. Alla dessa val – en present i sig.

När jag druckit mitt obligatoriska morgonkaffe kör vi till leksaksaffären och väljer ut en present från Onkel K. Jag satsar hela hushållskassan på att han vandrar rakt fram till traktorn med timmersläp och gripklo.

Men blev han ändå inte lite större över natten?
Lite längre?
Lite snusförnuftigare?

Vad är två par strumpor mot en söndagskjol?

Lillebror vill ofta (fortfarande) att jag sjunger Bä Bä vita lamm när han gått och lagt sig.
Efter gårdagskvällens omgång fick han en bekymmersrynka i pannan:

Lillebror: "Helgdagsrock?"
Jag: "Mmm..."
Lillebror: "Söndagskjol?"
Jag: "Mm hmm..."
Lillebror (missnöjd): "Men du mamma, fanns det verkligen ingen tröja eller nåt, åt Lillebror?"

Rätt – och rätt

Lillebror bilkonverserar:
– Mjölken kommer från korna... Å äggen kommer från hönorna.
– Och varifrån kommer du då, Lillebror? undrar maken och tar del i den biologiska monologen.
– Ystad!

Det kan man undra

När jag sminkar mig på morgonen är jag överallt i tanken. En av dagens mest effektiva men spretiga stunder, kan man säga: Jag går igenom dagen, planerar, tänker framåt. Mindful är väl det sista jag är, just då.

Lillebror sitter på toaletten och ser hur jag sätter på mascara. Han lägger huvudet på sned och undrar:

– Mamma, vad gör du med ögonblicken?

Mamma vill också ha en legogubbe

Vi bygger ihop den stora brandstationen i Lego, jag och Lillebror. När vi är färdiga går jag därifrån för att komma tillbaka en liten stund senare och finna brandstationen helt raserad.

– Det var inte jag, mamma – det var han! (pekar på en ståndaktig legogubbe i brandmansuniform)

Jag tänker ta hand om den där legogubben när Lillebror lekt klart. Han kan vara bra att ta till framför godisskålen, intill ostbågarna eller efter spontanshoppingen.

Fortfarande lillgammal

Jag: Får jag ta en bild på dig?
Lillebror: Nej tack mamma, helst inte.

Som en blixt från klarblå himmel

Lillebror: Nä, nu vill jag ha en draja med oliver, och så lite chips.
Två golvade föräldrar: Var har du lärt dig det där!?
Lillebror: På Kanarieöarna!

Nyord 2009?

Alla vet vi ju att man får russinfingrar och -tår av mycket tillbringad tid i badvattnet. Lillebror har dock uppfunnit ett nytt ord på samma tema, smått avkyld och blöt efter badsessionen:

Russinpung.

Bilar och huvudfoting

Det finns milstolpar och det finns milstolpar. Även om de har en tendens att efterhand försvinna i minnets periferi, så är detta en av dem jag nog inte kommer att glömma. Lillebror var själv så nöjd efter sin första huvudfoting att han var tvungen att fråga Loppan hur det blev som det blev.



För övrigt håller hans fäbless för filmen Bilar samma intensitet som första gången han såg den, för ungefär ett år sedan. Ett av filmcitaten tränar han hårt på, även om orden får hans tunga att slå knut på sig själv:

Stick som en dragster,
sväva som ett dollar-grin.

Lillebrors version, efter två veckors träningsläger:

Stick som en rackster,
sväva som en dollar-gardin.

Nog måste en dollar-gardin sväva, alltid...

Gullifiering

Lillebror hade krupp och andades lite tungt inatt, så idag är vi hemma och fejar. Han med sina älskade fordon och jag med städning, tvätt, sortering och rengöring av vinterkläder och skor samt pannkaksstekning.

Mitt i pannkakstuggan hittar han ett för honom nytt ord:
– Min storasyster är faktiskt på 'gulle-gulle-klass'. (Skrattar) Men jag e nog för liten för det ordet!

'Gulle-gulle-klass' är en bedårande gom-effektivisering av ordet 'förskoleklass'.

Bästisen

Vägen mot en blöjfri tillvaro har påbörjats så smått hos Lillebror. Fler kalsonger måste köpas – han älskar dem!

Igår var han en ögonfröjd då han med hela ansiktet satt och glufsade i sig kvällsmat, endast iförd drakkalsingar och mörkgrön plommonstop. Dessförinnan stod han naken på altanen och gungade kaxigt med höfterna för att sätta snoppen i största möjliga gungning. Showen föregicks av ett par timmars ständigt dragande och slitande, som rimligen borde uppfattas som stretching.

Definitivt är detta hitintills hans allra bästa bekantskap. Tillsammans skapar de fina barndomsminnen:
– Nu ska jag bada i spannen, mamma. Jag och s'oppen.

På listan över svenska nyord 2008?

Lillebror har döpt om ordet skötbord, till stjärtbord.
Det borde patenteras och döpas om.

Andra bloggar om: barn, barnspråk

Svårgissade charader

Barnen och jag leker "gissa djuret" vid bordet efter kvällsmaten. Imitationer mellan mig och Loppan, traditionella djurljud icke tillåtna. Plötsligt vill Lillebror vara med, strax efter att vi avverkat samtliga bondgårdens djur och ett par vanliga husdjur.

Han kväker som en blandning mellan groda och anka och rullar med ögonen. Mina och Loppans gissningar haglar, men dissas. Lillebror slår näven argt i bordet och ger oss svaret:
– Robot, robot!

Andra bloggar om: barnspråk, lek, charader, gissning, otippat

Poäng i nutidskunskap

Normalt sett äter både Loppan och Lillebror frukost på förskolan. För att de är sjusovare. På vardagarna.

Imorse kröp Lillebror upp på sin stol, åmade sig en aning i sin fisiga pyjamas och sa sen:

– Ja' vill ha P'o Viva! Å så vill ja' ha fil å kanel!

Visst, ungen får som han vill. Sen kommer knorren:

– Å så vill jag ha ti'ningen!

Andra bloggar om: barnspråk, rutiner, nutidskunskaper

Språksötma

Ofta slås jag med enorma krafter av hur många ordsatta tankar lillgamle Lillebror häver ur sig, dagligen.

Då tandborstningen enligt honom är av det mindre roliga slaget, för att uttrycka sig diplomatiskt, så vänder vi ofta ut och in på oss själva, och vrider ständigt ur våra spex- och skämttrasor när vi står redo inför denna dagliga krigshärd. Imorse jagade jag cyklande tandtroll i munnen, vilka ständigt föll omkull. Ljudeffekter var av yttersta vikt – naturligtvis. Lillebror kiknar av skratt och tar efteråt mitt huvud i sina händer och säger med len röst:

– Du e så himla rolig mamma!

Får man säga så charmigt förnuftiga saker som tvååring!?

Vill du få fler klunkar av barns språksötma, så läser du mer här!


Andra bloggar om: barnspråk, språkutveckling, barn, tandborstning

Tunggympa

Loppan har en liten vindsnurra bland sina leksaker; en kulört sak som snurrar när man blåser på den.

Jag frågade Lillebror om han visste vad det var, och han svarade glatt och tungvrickat:
– Vin'k'aftvärk!

Det gäller att som tvååring lägga ribban högt. Från början.

Andra bloggar om: barnspråk, språkutveckling, barn

Personlig synvinkel

Lillebror (pekar på ett textstycke, uppsatt på kylen): Va' e' de'?
Jag: Det är ett motto. Kan du säga det, motto?
Lillebror: Nä, kan jag inte.
(En stunds tystnad)
Lillebror: Moottoocykel!?


Andra bloggar om: barnspråk, barn

Att veta sin plats

Lillebror sjunger Bä bä, vita lamm:

" [...] Heldas ock å faaa, å sönasho å miiioooor,
å tååå par stumpor å lille lille Niiiiils (hans eget namn)"


Andra bloggar om: språkutveckling, barnvisor, sång, barn

Kombi-kunskap

Låt oss göra en check på utveckligsstegen å tvåårige Lillebrors vägnar:

- Där mamma, en Vovlo-bil!

Och visst, två förbipasserande Volvo kombi på väg till förskolan.