22 oktober 2007

Kuddtanke

Ett eskalerande inredningssinne aktiveras när vi införskaffat något nytt till hemmet. Synfältet blir onödigt brett och de ekonomiska förutsättningarna uppblåsta och kraftigt överskattade. Jag slår mig själv på fingrarna över dessa ständiga drömmar, men kan dra en lättnadens suck över att begären över soff-accessoarerna bara når till IKEAs entrédörrar, och att jag i så fall skulle komma undan med ett par hundringar.


Bilder: ikea.se

Andra bloggar om: ,

2 kommentarer:

Malin sa...

De där kuddarna är jättefina. Har själv span på den svart-vita mattan i stockholmsserien. Vi har en ryamatta nu så i och för sig är rätt fin men de blir ju så jäkla äckliga. Och absolut inget för småbarn att krypa omkring på.

Du skriver jättebra! Roligt att du hittade till min blogg så att jag hittade till din :)

Anna sa...

Malin:
Jag har nostalgiska minnen kring ryamattor. Vi och en del av våra vänner hade det hemma som små. Fynden vi gjorde i dem, medan vi kröp runt och lekte, var minst sagt märkvärdiga. Och makabra, men först så här i efterhand.