29 maj 2008

Gåvan

Lillebrors blick tindrar och han skiner upp som en sol när han springer fram till mig för att överräcka sin gåva. Han håller generöst fram pekfingret och säger med sin allra sötaste röst:
– Här mamma, en kråka!

Andra bloggar om: , , , ,

6 kommentarer:

Var dags glimtarn sa...

Mina barn åt upp sina kråkor i hans ålder. Önskar jag fått dem i present istället :O

smultron sa...

Jag kan bara hålla med var dags glimtarn! En och annan kråka käkas nog fortfarande upp när inte mamma ser.

RANA sa...

*skrattar högt*

Det är poesi. Kram, Rana

*



Rosé, alltså?

Anonym sa...

Uäck!

Borsökna Östergård sa...

Och eftersom jag just skyfflat ned en död skata i soppsäck, så läste JAG att han kom med en död fågel...

Anna sa...

Ankie:
Ha ha, då är jag glad att "fågeln" var av den mindre storleken...