8 september 2010

Uppmärksamhet

Bodil Malmsten får bidra med dagens livslogik.
Jag verkar nämligen själv ha tappat min, men lugnar mig med att det är högst tillfälligt.
Igen.

Märkligt det där; att en dag känna styrkan i att ha lyckats rama in livets motiv och syfte, för att nästa dag se en större del rinna ur ramen på Dalí-manér.


Höstanemon efter regnet

3 kommentarer:

Elin Damberg sa...

Kan vi skylla på Salvador..?

Jag känner nåt liknande, men tänker desperat att det kanske bara är blodsockerfall! :-/

Zäta sa...

Kanske hör det till livet också. Upp som en sol och ner som en pannkaka. Och så upp igen...

smultron sa...

Jag tar också Bodil till hjälp i dag.

Hoppas du får en trevlig helg!